-
Lycksele kommun
>
Kommun och politik >
Projekt och samarbete >
Repatriering >
Vad är repatriering?
- Kommun och politik
- Anslagstavla
- Avgifter och taxor
- Delta och påverka
- Fakta och statistik
- Felanmälan
- Folkhälsa
- Hållbara Lycksele
- Information om coronaviruset, covid-19
- Media och material
- Mål, ekonomi, budget
- Nationella minoriteter
- Organisation
- Projekt och samarbete
- Vänorter
- Samverkan med polis
- Repatriering
- Symbol för försoning
- Vad är repatriering?
- Projekt
- Historik
- Aktörer
- Kalender
- Region 10
- NiMR - Näringslivsutveckling i Möjligheternas region
- LONA-projekt
- Leader Lappland 2020
- Kommunalförbundet LYSTKOM
- Jämställd arbetsmarknad
- INTILL
- Framtid Region 10 - näringsliv
- E12 Atlantica Transport
- Digitala servicecenter Västerbotten
- Demokratiprojekt Homa Bay County
- Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka
- Biosfärkandidatur
- AC Lyftet 2.0
- 100 nya jobb
- Protokoll och handlingar
- Resultat och jämförelse
- Service och tjänster
- Trygghet och säkerhet
- Utveckling och satsning
- Vision och mål
- Våra byar
Vad är repatriering?
Repatriering, eller återbördande av föremål och kvarlevor som tagits från sina ursprungliga platser, är i dag en pågående process världen över. En repatriering innebär ett försoningsarbete, att göra upp med ett smärtsamt förflutet.
Arbetet i Lycksele kan ses som en form av svenskt pilotprojekt som gör praktik av ICOMs råd gällande att ortsbefolkning och urfolk är delaktiga och styrande i processen från början.
Flera aktörer arbetar tillsammans med processen som kan indelas i tre olika delar:
- Marköppning
- Försoningsarbete
- Ceremoni
Lyckseles repatrieringsprojekt kan även ge ett kunskapsunderlag för fortsatt arbete på nationell nivå. Det kan användas som grund för att skapa en modell för andra repatrieringar, ett helhetskoncept med planerings-, genomförande- och uppföljningsprocess.