Kraftsamling Psykisk hälsa Lycksele

I arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och jobba suicidpreventivt är det viktigt att förstå vad det är som ger och skapar hälsa och välbefinnande. Det gäller övergripande för hela samhället och ända ner på grupp- och verksamhetsnivå till individnivå.

Välbefinnande handlar i grunden om att man själv upplever att man mår bra. Det kan vara både fysisk och psykiskt. Psykiskt välbefinnande handlar om hur vi reagerar på livets skeenden, att känna tillfredställelse med livet, trivas med sin tillvaro och att känna mening med livet.

Det handlar även om att kunna känna njutning och lust. Lycka kan beskrivas som en stark form av psykiskt välbefinnande. Motsatser till psykiskt välbefinnande kan vara att känna sig uppgiven, besviken eller misströsta.

Filmer

"Vad påverkar vår psykiska hälsa"

 

"Vad är psykisk hälsa"

 

I ett första steg i vår gemensamma resa till bättre mående och ett gott välbefinnande, så kommer vi att ge fem tips på vad du själv kan göra för att må bättre. Vi kan alla stärka såväl vår fysiska som psykiska hälsa genom att försöka välja vanor och tankar som gör att vi håller oss friskare och når vår fulla potential. Det är allmänt känt att träning, frukt och grönt stärker vår fysiska hälsa. Det är däremot inte lika känt hur vi stärker vår psykiska hälsa.

Vår psykiska hälsa kan beskrivas som grunden till vårt välbefinnande och påverkas mycket av våra tankar och känslor som leder till val vi gör, hur vi beter oss och vad vi tänker om oss själva.

Detta är fem huskurer som beskriver hur du stärker dig själv med enkla knep. Samtliga huskurer baseras på forskning om psykisk hälsa och välmående.

FEM HUSKURER FÖR PSYKISK HÄLSA

1. Bli andfådd minst varannan dag!
Fysisk aktivitet – är ett av de mest kraftfulla verktygen för att stärka sin psykiska hälsa. Fysisk aktivitet minskar stressnivåer, hjälper oss reglera känslor och minskar risken att drabbas av depression. Folkhälsomyndigheten rekommenderar minst 150 min/vecka, gärna uppdelat på flera pass, allt från 15 min lunchpromenad till längre pulshöjande aktiviteter. Framgångsrecept för att motivera sig är ofta att planera in det i kalendern, gärna tillsammans med andra – att få in rutinen är viktigt för långsiktighet. Ta det försiktigt i början och lägg successivt till tid/belastning, och du – hitta din grej.

2. Prioritera din återhämtning – sätt rutiner för sömn och skärmfri tid!
Återhämtning – Många vet att man behöver vila kroppen efter ett tufft träningspass, men har du koll på att hjärnan behöver minst lika mycket återhämtning från alla intryck den får under en dag, tex från våra skärmar och det vi presterar där? Sömn är en värdefull tillgång för välbefinnandet, skapa en rutin på kvällen där kropp och knopp får möjlighet att varva ner, lägg till exempel tiden på att spela brädspel, mys med familjen eller drick en kopp te. Då skapar du förutsättningar att sova de 7–9 timmar en vuxen behöver (tonåring 8–10 timmar).

3. Träffa en vän en gång i veckan!
Relationer är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för psykisk hälsa och grunden till vår livsglädje, vilket motverkar oro och nedstämdhet. Precis som en planta behöver vatten behöver också dina relationer underhållas. Ditt bemötande kan göra stor skillnad för den du möter, till exempel kan ögonkontakt och ett leende göra någons dag. Ring eller träffa en vän minst en gång i veckan så ökar ni den trygghet och tillit ni har till varandra.

4. Följ ditt hjärta!
Vi fokuserar ofta på tillfälliga belöningar och låter oss styras av vad vi tror att andra förväntar sig av oss. Försök i stället utgå ifrån vad du tycker känns meningsfullt och vad som ger dig energi – ditt liv ska kännas rätt för dig! Om du fokuserar på det ökar din motivation och känsla av att det är du som styr i ditt liv. Det blir också lättare att känna glädje och tacksamhet, vilket är en viktig faktor för ditt välbefinnande. Klappa dig på axeln varje kväll och tacka för att du har gjort det bästa du kunnat – det funkar!

5. Tro inte på allt du tänker – du är inte dina tankar!
Vi tänker cirka 60 000 tankar per dag. Många av dessa tankar är repetitiva och det är inte alltid våra tankar stämmer – så ta dem inte för sanning! Det är fullt normalt att ha någon form av negativa tankar och känslor varje dag. Tack och lov är hjärnan formbar och genom självkännedom och självinsikt kan vi få syn på och förändra våra automatiska och ibland negativa tankemönster. Det är oftast när vi fastnar i att spinna vidare på tankar eller försöker trycka undan dem som problem kan uppstå. Så prova att låta dem vara istället, det finns viktigare saker att fokusera på än negativa tankar och känslor!

Om huskurer inte räcker - Vad gör jag då?
Att lära känna sig själv och sina egna tankar, känslor och beteenden är en utvecklingsprocess och något vi rekommenderar att man vid behov tar professionell hjälp med. Om du upplever att du har lättare psykiska problem, som oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller sorgereaktioner kan du vända dig till din vårdcentral för att få hjälp. Där finns exempelvis kuratorer och psykologer för att ta emot för samtal. Det finns också en mängd privata och ideella organisationer som har stödlinjer och chattar och kan ses som en anonym vän att prata med, vilket ofta lättar på symtomen.

Stödlista för psykisk hälsa
Tillsammans med ett hundratal aktörer – kommuner, regioner, myndigheter och frivilligorganisationer – har SKR tagit fram en omfattande samling råd och länkar till olika former av stöd på projekt Uppdrag Psykisk Hälsas webbplats. Besök stödlistan på: www.stodlistan.se

Om du mår akut dåligt
Om situationen känns outhärdlig och du kanske är orolig att du ska begå självmord bör du söka dig till en akutpsykiatrisk mottagning. Det finns hjälp att få – hur hopplöst det än kan upplevas! Är du under 18 år ska du vända dig till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och är du 18 år eller äldre vänder du dig till vuxenpsykiatrin i din kommun.

Kontaktinformation:
För barn och ungdomar
Röda villan
Arbete och sysselsättning
Personligt ombud
Rådgivning och personligt stöd
Journummer och akut hjälp

Källmaterial till Fem huskurer för psykisk hälsa PowerPoint-presentation (uppdragpsykiskhalsa.se) PowerPoint-presentation (uppdragpsykiskhalsa.se)