Avfallstrappan

Avfallstrappan eller "avfallshierarkin" är ett sätt att beskriva i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas. Den grundar sig på EU-direktiv och är en metod för att uppnå EU:s och Sveriges miljömål. Avfallstrappan är uppdelad i 5 steg där man ständigt ska sträva mot det första steget och undvika deponering.

Avfallstrappan är uppdelad i 5 steg:

• Minimera mängden avfall. Producenter ska motiveras att använda så effektiva produktionsmetoder som möjligt. Genom information ska våra inköpsvanor förändras.
• Återanvändning. Allt avfall ska i så hög grad som möjligt återanvändas. Detta är något som idag ofta sköts av ideella verksamheter. De samlar in brukbara objekt som de sedan säjer i secondhandbutiker.
• Återvinning. Då råvaror kan återvinnas sparas stora resurser. Exempelvis kan pappers- och ståltillverkning börja i pappersbruk eller stålverk istället för skogen eller gruvan. Här kommer dessutom det så kallade producentansvaret in i bilden som också är ett styrmedel för att producenter själva får ansvara för sitt avfall. Idag är det lagstiftat för åtta avfallsslag bland annat: returpapper, däck, förpackningar och bilar.
• Energiutvinning. Brännbart avfall är en resurs för energiutvinning i fjärrvärmeverk och elproducerande kombikraftverk där det kan användas för att alstra värme och el.
• Deponering. I sista hand är det fråga om deponering på en soptipp, alltså det sämsta alternativet. Det gäller avfall som inte kan användas som en resurs.

Sverige har antagit avfallstrappan.

I miljöbalken (MB kap 15 Avfall och producentansvar) beskrivs närmare hur ansvar fördelas och hur olika avfallsslag ska hanteras.