Skolutredning för- och grundskola 2024/2025

Den nuvarande skolstrukturen bygger på ett beslut från 2020, där kommunen valde att behålla alla skolor tills vidare. Sedan dess har barnantalet minskat snabbt. Till exempel föddes det bara hälften så många barn i kommunen 2024 som 2015. Utredningen har därför tagits fram för att se om skolorganisationen fortfarande möter elevernas behov och kommunens ansvar enligt skollagen. 

Förslaget innebär en successiv förändring av skolstrukturen fram till 2035. Det innebär att kommunen på sikt går över till: 

• Tre F–6-skolor: Forsdalaskolan, Norrängsskolan och Furuviksskolan 

• En 7–9-skola: Finnbacksskolan 

• En resursskola (åk 4–9): föreslås flyttas till Södermalmsskolan 

Inom förskolan föreslås Forsdala förskola avvecklas tidigast hösten 2026, om ombyggnaden av Jonsta förskola är klar. 

En konceptskola är en skola med tydlig funktion, bemanning och struktur. Den ska ha tillgång till elevhälsa, specialpedagogik och tillgängliga lärmiljöer. Tanken är att skapa trygga och välfungerande skolor med likvärdig kvalitet – oavsett vilken skola ett barn går på. 

Förändringarna föreslås ske stegvis, med start tidigast hösten 2026 och pågå fram till 2035.

Antalet barn i kommunen minskar. År 2020 fanns det cirka 750 barn i åldern 1–5 år. År 2028 väntas den siffran vara omkring 500. Det blir allt svårare att hålla många små skolor i gång med tillräcklig kvalitet.

Barnantalet minskar snabbt, vilket påverkar både förskolor och skolor. När elevgrupperna blir mindre blir det svårare att använda resurser effektivt. Samtidigt ökar kraven på att skolan ska vara likvärdig för alla barn. Därför behövs ett nytt sätt att organisera skolorna i kommunen.

Ja. Under utredningsarbetet har kommunen genomfört medborgardialoger med vårdnadshavare. Det har också varit möjligt för personal, vårdnadshavare och medborgare att lämna synpunkter via en funktionsbrevlåda. Inga ytterligare dialoger planeras inför beslutet.

När det gäller förskolan är det utbildningsnämndens politiker som fattar beslut, eftersom det inte är en obligatorisk skolform. Beslut om grundskolans framtida struktur tas först av politiker i utbildningsnämnden och därefter i kommunfullmäktige – troligen under senare delen av 2025. 

Förändringarna sker under en lång period och varje steg planeras noggrant. I vissa fall kan det bli aktuellt att elever får byta skola.

Förslaget påverkar inte personalen direkt just nu, eftersom förändringarna sker stegvis över flera år. På sikt innebär det att färre, men större, skolor blir basen i organisationen. Eftersom elevantalet minskar väntas skolorna inte bli större än de är idag. Det kan också bli lättare att få tillgång till speciallärare, elevhälsa och andra stödfunktioner. Förslaget i sig innebär inte förändringar i bemanning – resurserna fördelas enligt kommunens modell för resursfördelning, som bygger på antalet elever. Därför ser utredningen att det är viktigt att samla resurser på färre skolor. 

Målet är att alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning – oavsett var i kommunen de bor. I dag finns skillnader mellan små och stora skolor, till exempel i tillgång till stöd, behöriga lärare och elevhälsa. Genom att samla resurser till färre skolor ser utredarna möjligheter att skapa tillgängliga, likvärdiga skolor för att främja lärande. Detta kan innebära att vissa barn får resa längre till sin skola.

Förvaltningen har begärt extra tid för att göra en risk- och konsekvensanalys samt en barnkonsekvensanalys. Dessa behövs för att politiken ska kunna ta ställning till förslaget. Ett beslut väntas tidigast under hösten 2025.