Vanliga frågor och svar

Vem beslutar om avfallstaxan?
Avfallstaxan beslutas av kommunfullmäktige i Lycksele kommun. Förslaget till taxa tas fram av tjänstepersoner på Lycksele Avfall och Vatten AB (LAVAB), och behandlas sedan av kommunstyrelsen innan det slutligen beslutas av kommunfullmäktige.

Vad ingår i avfallstaxan?
Avfallstaxan täcker de kostnader som uppstår för att hantera och ta hand om ditt avfall. Hela avfallshanteringen finansieras genom avgifter från taxekollektivet, utan något stöd från skattemedel. Eventuella överskott återförs till abonnenterna. Läs mer här

Avfallstaxan är uppdelad i tre delar:
Grundavgiften – täcker drift av våra tre återvinningscentraler i kommunen, inklusive behandling av inlämnat avfall. Den täcker även kostnader för hyror, kundservice, information, administration och utveckling av avfallshanteringen.

Hämtavgiften – finansierar insamling, inköp och underhåll av avfallskärl, mottagning och omlastning av mat- och restavfall på återvinningscentralen.

Rörliga avgiften – täcker kostnader för behandling av avfallet, inklusive transport till energi- och biogasproduktion. Här ingår även avfallsskatten.
• Restavfall skickas till Umeå Energi där det omvandlas till el och fjärrvärme.
• Matavfall transporteras till en biogasanläggning där det blir till biogas.

Kostnaden för den rörliga avgiften beror på avfallets vikt som du har i ditt avfallskärl. På så sätt har varje hushåll möjlighet att påverka sin totala avfallskostnad genom att sortera bättre och minska mängden restavfall.

Vem bestämmer att taxan ska vara lika för alla?
Då avfallshanteringen bygger på ett taxekollektiv och likaprincipen ska alla betala lika. Vi kan inte göra skillnad mellan olika samhällsklasser, avgiften baseras inte på inkomst eller hushållsstorlek, utan på de kostnader som krävs för att driva avfallssystemet.

Taxan fastställs av kommunfullmäktige och bygger på principen att avfallshanteringen ska vara självfinansierad – det vill säga att avgifterna från hushållen ska täcka kostnaderna för insamling och behandling av avfall, utan bidrag från skattepengar.

Varför måste man betala hämtavgiften trots att man inte har ställt fram kärlet?
Avfallshämtningen planeras utifrån fasta körscheman där flera hushåll ingår i samma rutt. Oavsett om enstaka hushåll väljer att inte ställa fram sitt kärl, måste avfallsbilen ändå köra sin planerade runda för att hämta avfallet hos andra abonnenter. Eftersom transporterna måste genomföras oavsett, skulle en modell där avgiften enbart tas ut vid faktisk hämtning inte minska de totala kostnaderna för avfallshanteringen – snarare tvärtom.

Varför får jag betala en avgift vid ansökan om delat kärl eller dispens för avfallshämtning och slamtömning?
När du ansöker om delat kärl eller dispens för avfallshämtning och slamtömning behöver din ansökan granskas och bedömas av myndighetsavdelningen på Lycksele kommun. Avgiften täcker kommunens handläggningskostnad.

För slamtömning kan du ansöka om att få längre intervaller mellan varje tömning, med ett maximalt intervall på upp till 12 år. För att beviljas en sådan dispens krävs det att anlägg-ningen uppfyller vissa krav och att den inte riskerar att orsaka olägenheter för miljön eller hälsan.

När det gäller dispens från avfallshämtning kan det göras om fastigheten inte nyttjas alls. Huset får inte används överhuvudtaget (varken som permanentbostad eller fritidshus). Viktigt att veta är att man aldrig kan få dispens från grundavgiften.

Du ansöker hos myndighetsavdelningen på Lycksele kommun.

Varför har vi tvåfackskärl Lycksele?
De nya tvådelade kärlen infördes i samband med att regeringen, baserat på EU:s avfallsdirektiv, ställde krav på att matavfall ska sorteras ut separat. Det var då insamlingen av matavfall blev en del av avfallshanteringen i Lycksele kommun. Valet av tvåfackskärl gjordes för att effektivisera avfallshämtningen, minska transportkostnader och klimatpåverkan, förenkla hanteringen för hushållen och förbättra arbetsmiljön.

Att samla mat- och restavfall i ett gemensamt kärl minskar antalet kärl att hantera på gården och färre transporter då mat- och restavfall han tömmas vid samma tillfälle. Alternativet, med två separata kärl, hade krävt mer utrymme hemma på gården och fler transporter. Vi utvärderade även fyrfackskärl, men det visade sig vara för kostsamt i både inköp och drift.
Tvåfackskärlen är också en långsiktig lösning inför den fastighetsnära insamlingen av förpackningar som införs 2027. Systemet kan då enkelt byggas ut, exempelvis med ett gemensamt kärl för pappers- och plastförpackningar och så vidare.

Dessutom bidrar systemet till en bättre arbetsmiljö för chaufförerna, eftersom de kan tömma kärlen med sidlastande avfallsbilar utan att behöva kliva ur avfallsbilen. Detta minskar risken för halkolyckor och gör arbetet säkrare.
Sammantaget är tvåfackskärlen en praktisk, hållbar och kostnadseffektiv lösning för både hushåll och avfallshantering i vår kommun.

Både matavfallsinsamling och fastighetsnära insamling av förpackningar är politiska beslut som vi måste förhålla oss till och är skyldiga att införa och tillgodo hålla insamlingssystem för, där av nya kärl och nytt insamlingssystem i kommunen och i alla Sveriges kommuner.

Har det tagits fram kostnadsberäkningar som visar att det valda avfallskärlet är det billigaste för oss kommuninvånare?
Ja, innan beslut om insamlingssystem togs, genomfördes kostnadsanalyser och utvärderingar av olika alternativ. Tvåfackskärl bedömdes vara både ekonomisk och den mest smidiga lösningen för vår kommun.

Hur fungerar möjligheten till delat kärl?
När två hushåll delar på ett kärl delas kostnaden upp mellan dem, men båda betalar en grundavgift eftersom de fortfarande har tillgång till kommunens övriga avfallstjänster, såsom återvinningscentraler och hantering av farligt avfall.

En ansökan om delat kärl måste sickas till myndighetsavdelningen på Lycksele kommun.

Här har vi samlat vanliga frågor och lösningar kring iLOQ-låssystem, för dig som har fritidshusabonnemanget ”Gemensam plats”.

1. Det kommer inte upp någon bock i appen – vad gör jag?

Det kan bero på att telefonen inte hålls rätt mot låset. Prova igen med en ny placering:

• Android: Håll telefonens mitt mot låset.
• iPhone: Håll telefonens övre del mot låset.

2. Det dyker upp en konstig registreringstext när jag försöker öppna behållaren – vad betyder det?

Detta kan vara ett tillfälligt tekniskt fel. Starta om telefonen.

3. Appen bara snurrar – vad betyder det?

Om appen fastnar och bara "snurrar", kan det bero på samma sak som ovan. Starta om telefonen.

4. Jag får inget ”pling” när jag försöker öppna behållaren – vad gör jag?

Kontrollera att telefonens ljud är på. Men även om du inte hör något pling, så går behållaren att öppna om du ser en vit bock i appen. Pling-ljudet är bara en bekräftelse.

5. Jag får vit bock och pling – men locket går ändå inte att öppna?

Det kan bero på att låsvredet har fastnat för långt åt höger. Prova att vrida vredet tillbaka åt vänster tills det tar stopp, och därefter åt höger igen. Då ska behållaren gå att öppna.

6. Jag har registrerat mig – men har inte fått någon kod. Var hittar jag den?

Koden kommer i ett sms från iLOQ. Kontrollera att du har registrerat dig med rätt uppgifter och att registreringen är kopplad till rätt anläggning under anläggningskontakt och din fritidshusanläggning på ”Mina sidor”. Hör av dig till vår kundtjänst om du vill att vi kontrollerar det åt dig.

7. När får jag koden?

Du får koden i ett sms strax efter att du har klickat dig vidare på länken du fått i ett sms från iLOQ efter din registrering på ”Mina sidor”.

8. Det fungerar inte alls – inget händer i telefonen?

Om inget händer kan det bero på att telefonen har ett skal som blockerar signalen. Prova att ta av skalet. På Android-telefoner måste NFC-antennen vara aktiverad. 

Kontrollera även att det står Låssystem (1) i den mörkblå rutan längst ner i appen. Står det Låssystem (0) innebär det att du behöver få en ny länk skickad till dig. Kontakta vår kundtjänst för ny länk.

9. Locket öppnas inte trots bock och pling?

Se punkt 5. Prova att vrida vredet hela vägen åt vänster och sen åt höger igen.

Varför ska jag sortera ut mitt matavfall? 
Sedan 2023 gäller ett nationellt beslut som innebär att alla hushåll och verksamheter i Sverige ska sortera ut sitt matavfall. Syftet är att minska mängden avfall som går till förbränning och istället ta tillvara på den resurs som matavfall faktiskt är.

Vad händer med matavfallet? 
Matavfallet levereras till en anläggning för rötning och omvandlas till biogas och biogödsel.

När vi sorterar ut vårt matavfall blir det en stor vinst för miljön! Biogas kan man bland annat köra bil på och via biogödsel återförs näring till jordbruksmark, där ny mat produceras.

Blandas inte matavfallet och restavfallet ändå? 
Nej, det gör det inte. Matavfall och brännbart avfall samlas in och behandlas separat. Matavfallet körs till en anläggning där biogas och biogödsel produceras, medan det brännbara avfallet körs till en annan anläggning för förbränning.

Hur viktigt är det att sortera rätt? 
Det är viktigt att inget annat avfall än matavfall läggs i kärlet för matavfall, i det mindre facket på ditt svarta avfallskärl eller i det bruna matavfallskärlet. Annat avfall kan förstöra rötningsprocessen när matavfallet ska bli biogas och biogödsel.

Vad gör jag om mina avfallspåsar fryser fast i kärlet?
Under vintern kan det hända att avfallspåsar fryser fast i kärlet. Det är ditt ansvar att se till att de är loss när det är dags för tömning. Att avfallspåsar fryser fast i ditt avfallskärl kan hända i både matavfalls- och i restavfallsdelen. Läs mer här

Får jag betala om en påse sitter fastfrusen i mitt kärl fast den inte följer med avfallsbilen?
Nej, det är bara avfallspåsarna som vi får med oss som kommer att komma på er räkning. Om någon avfallspåse har frusit fast i kärlet kommer den kostnaden på din räkning först den dagen då det ramlar ur. Läs mer nedan om hur vägnignen fungerar.

Lämna inte en matavfallspåse på fryshyllan vid tömningstillfället utan lägg ner den när du drar ut kärlet.

Hur fungerar vägningen av mat- och restavfall?

Ditt kärl vägs tre gånger vid tömning:

1. Före tömning – hela kärlet vägs när sopbilen lyfter det.

2. Efter att matavfall tömts – restavfallsfacket hålls stängt. Skillnaden i vikt visar mängden matavfall, som registreras på din räkning.

3. Efter att restavfallet tömts – båda fack öppnas. Skillnaden i vikt efter detta räknas som restavfall.

Observera att om en påse frusit fast, registreras vikten först vid nästa tömning då den släpper.

Tips: Skotta bort snö från locket. Om snön trillar ner vid tömning räknas även den vikten in.

Papperpåse till matavfallet, varför har vi det?
I Lycksele valde vi att använda papperspåsar till vårt matavfall då vi inte vill bidra med att sprida plast i naturen. Varken bioplastpåsen eller majspåsen bryts ner ordentligt när matavfallet rötas och omvandlas till biogas, även om påsarna sägs vara komposterbara. Så tack för att du bara använder de papperspåsar som du får gratis av oss! De är komposterbara och godkända för en kravcertifierad rötningsprocess.

Får jag kompostera mitt matavfall? 
Ja det får du efter en godkänd anmälan till Myndighetsnämnden. Och om du skulle få behov av vår service med insamling av matavfallet så finns den alltid där för dig att börja använda. Du kommer att få ett likadant kärl med två fack (ett för matavfall och ett för restavfall) även om du väljer att använda din egen kompost. 

Vilka lagar och regler styr det kommunala avfallet?
Kommunens avfallshantering styrs av flera lagar och föreskrifter, bland annat:

• EU:s avfallsdirektiv – påverkar svensk lagstiftning genom krav på återvinning och avfallshantering. Länk till EU:s avfallsdirektiv
• Miljöbalken – anger kommunens ansvar för hushållsavfall.
  Länk till miljöbalken
• Avfallsförordningen – specificerar avfallstyper och hantering. Länk till avfallsförordningen
• Kommunens avfallsföreskrifter – beskriver de lokala bestämmelserna om hur avfallet ska hanteras och tas om hand. Lycksele kommuns lokala avfallsforeskrifter
• Kommunens avfallsplan- är kommunens styrande dokument när det gäller avfallshanteringen. Planen innehåller visioner och mål på sikt för kommunens avfallshantering, uppgifter om avfall inom kommunen samt en beskrivning av kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet Läs mer om kommunens avfallsplan

Vilka är Lycksele kommuns styrdokument?
Dokument som reglerar avfallshanteringen är exempelvis avfallsplanen, avfallstaxan och de lokala avfallsföreskrifterna. 

Vem beslutar om VA-taxan?
VA-taxan beslutas av kommunfullmäktige i Lycksele kommun. Förslaget till taxa tas fram av tjänstepersoner på Lycksele Avfall och Vatten AB (LAVAB), och behandlas sedan av kommunstyrelsen innan det slutligen beslutas av kommunfullmäktige.

Vad ingår i VA-taxan i Lycksele kommun?
VA-taxan är den avgift du betalar för att vara ansluten till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Den består av två delar:

Anläggningsavgift – en engångsavgift som betalas när en fastighet kopplas in. Den täcker bland annat ledningsdragning till tomtgräns och anslutning till vatten, avlopp och dagvatten.
Brukningsavgift – en återkommande avgift som betalas varje år. Den delas upp i:

• Grundavgift – täcker administration och kundservice
• Fast avgift – täcker drift och underhåll av VA-systemet
• Rörlig avgift – baseras på vattenförbrukning

I de flesta enfamiljshus i Lycksele kommun finns ingen vattenmätare. Därför betalas den rörliga avgiften enligt en schablon, alltså en uppskattad normalförbrukning per år.

Vad är ett VA-kollektiv?
Ett VA-kollektiv är alla fastigheter som är anslutna till den kommunala vatten- och avloppsanläggningen inom ett visst område. I Lycksele kommun ansvarar Lycksele Avfall och Vatten AB för att bygga, driva och underhålla VA-anläggningen. De som ingår i VA-kollektivet delar på kostnaderna för detta genom VA-taxan.

Det kommer grumligt vatten ur kranen?
När det blir missfärgat grumligt vatten i kranen brukar vi kalla det ”svartvatten”. Det grumliga i vattnet är mangan, det ser inte så trevligt ut, men är inte farligt.

Det händer oftast i samband med en vattenläcka eller ett ledningsarbete som stör vattnets rörelse. Då kan det hända att vattnet byter riktning och rusar på lite extra i ledningarna, och i farten slår loss mangan som har ansamlats i ledningssystemet.

Får du grumligt ”svartvatten” i kranen kan det åtgärdas genom att spola kallvatten från första inkommande kran i cirka 15 minuter under uppsikt. Eventuellt behöver du upprepa proceduren. Om det ändå inte blir bra så kontakta kundtjänst.

Varför är trycket i kranen lägre än vanligt?
Det kan finnas flera orsaker till att vattentrycket är lägre än vanligt. Några vanliga förklaringar är:

• Pågående arbete i ledningsnätet – Vi kan tillfälligt behöva sänka trycket när vi utför reparationer eller underhåll.
• Läckor i vattenledningar – En vattenläcka i området kan påverka trycket.
• Smutsfilter behöver rengöras – I vissa kranar finns ett litet filter som kan täppas igen av partiklar från ledningarna.

Vad är dagvatten?
Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från tak, vägar, parkeringsplatser och andra hårda ytor. Det samlas ofta upp i dagvattenbrunnar och leds via ledningar eller öppna diken till diken, bäckar, sjöar eller havet.

Vad menas med nytta i taxan?
Nytta betyder hur mycket en fastighet har att vinna på att VA-systemet finns tillgängligt. Till exempel: en villa får nytta av dricksvatten, spillvatten och dagvattenhantering. En industrifastighet kan ha större nytta eftersom den använder mer vatten och har större yta. Kostnaderna fördelas efter den nytta varje fastighet har.

Varför används en schablon istället för vattenmätare i Lycksele, blir det rättvist?
Vi förstår att det kan upplevas mer rättvist att betala utifrån faktiskt uppmätt förbrukning än efter en schablon.

Skälet till att schablonförbrukning används är att det har bedömts som ekonomiskt orimligt att installera en vattenmätare i varje anslutning då det skulle driva upp kostnaderna för VA-kollektivet dvs VA-taxan skulle vara betydligt högre för alla och inte som den är idag, 6:e billigast (2025) i landet av 290 kommuner. Schablonen bygger då på genomsnittlig förbrukning för liknande hushåll och är avsedd att vara så rättvis och proportionerlig som möjligt.

Varför begär LAVAB en ökning av VA-taxan 2026 med 10%?
Den ökningen har inget med omläggningen av Taxekonstruktionen P 120 att göra.

Kostnaderna för drift, el, kemikalier, underhåll och investeringar har ökat kraftigt. LAVAB får enligt lagen bara ta betalt för de faktiska kostnaderna (självkostnadsprincipen).

• Eftersläpande underhåll: Många VA-system byggdes för årtionden sedan och har inte fått tillräckligt med underhåll under lång tid, vilket nu leder till akuta åtgärdsbehov.
• Nya krav: Ändrade lagkrav, klimatförändringar och bättre kunskap om systemunderhåll ställer högre krav på VA-nätet.
• Investeringar: Det krävs stora investeringar för att byta ut slitna ledningar och säkra en stabil vattenförsörjning i framtiden

Varför kan två grannar betala olika mycket?
2025 har Lycksele kommun antagit en ny taxekonstruktion, alltså hur avgifterna fördelas mellan kunder och olika vattentjänster. Den nya konstruktionen påverkar kostnaden olika beroende på vilken slags fastighet man räknar på och hur stor fastigheten är. 

Det kan tex bero på olika saker:

• Småhusfastighet har en schablon på 970 m2.
• Schablon på förbrukning, permanentbostad 1 hushåll 145 m³/år, permanentbostad 2 hushåll 220 m³/år och med 30 m³/år för fritidsbostad 1 hushåll.
• Vilken typ av VA-tjänster som levereras (vatten, spillvatten, dagvatten)
• Dagvatten – om en fastighet är ansluten för dagvatten betalas en extra avgift. Där kan man ha tjänsterna dagvatten gata och /eller dagvatten fastighet.
• Samfällighet – fastigheter i samfällighet delar på kostnaden.

Vad är skillnaden mellan dagvatten fastighet och dagvatten gata?

• Dagvatten fastighet (Df): vatten som rinner från den egna tomten, t.ex. tak, uppfart, gårdsplan eller dränering. Fastighetsägaren betalar avgiften om fastigheten är ansluten eller om möjligheten finns att ansluta fastigheten till tjänsten.
• Dagvatten gata (Dg): vatten som rinner från gator och allmän plats. LAVAB ansvarar för detta, men kostnaden påverkar alla kunder indirekt. Den betalar alla fastigheter inom området som har dagvatten gata, eftersom även du som fastighetsägare drar nytta av att: gator inte blir översvämmade och dagvattnet leds bort säkert

Vad är syftet med avgift för dagvatten?
Avgiften för dagvatten används för att ta hand om regn- och smältvatten så att gator, trottoarer och fastigheter inte översvämmas.

Pengarna går till att bygga, underhålla och rensa ledningar, brunnar och dammar som leder bort vattnet på ett säkert sätt och förhindrar skador på fastigheter och miljö.

Kort sagt – dagvattenavgiften gör att vattnet tar rätt väg istället för fel väg när det regnar mycket.

Måste alla betala VA även om de inte använder tjänsten?
Ja. Enligt lagen om allmänna vattentjänster ( Lag (2006:412)

är alla fastigheter inom fastställt verksamhetsområde skyldiga att betala avgift om VA-tjänster finns tillgängliga. Det är inte en frivillig tjänst man kan välja bort.

Vem beslutar om VA-taxan?
Det är kommunfullmäktige som beslutar om taxan, efter förslag från LAVAB. Det innebär att taxan är politiskt beslutad, inte något som LAVAB ensamt bestämmer.

När skickas fakturorna ut?

• Fritidshus: Fakturor för vatten-, avlopps- och avfallsavgifter skickas ut en gång per år, månadsskiftet mars/april.
• Permanentboende och företag: Fakturor för vatten-, avlopps- och avfallsavgifter skickas ut en gång i kvartalet (mars, juni, september och december). Men kan även skickas ut månadsvis, kontakta kundtjänst.

Hur kan jag ta emot min faktura?
Anmäl gärna e-faktura via din internetbank genom att söka efter ”Lycksele Avfall och Vatten AB”. Det är smidigt, sparar tid och är bättre för miljön.
Läs mer här för andra alternativ