Utsmyckningar

Min skulptur är till för alla som reser in och ut ur kommunen eller bara genom kommunen, för de som bor i Lycksele och för de som flyttar och aldrig kommer tillbaka.

Lycksele ligger längs den blå vägen som börjar i Mo i Rana och slutar i Petrazodovosk i Ryssland.
Den går från öst till väster. Lycksele ligger också vid ån som leder till Umeå och mynnar ut i Östersjön.

Medan floden och vägen leder från öst till väst eller från väst till öst, färdas flyttfåglarna från norr till söder och från söder till norr.
Älven och Lycksele är förbindelsepunkten.

Varje år kommer fåglar till Lycksele på våren och lämnar igen på hösten. Sedan kanske de kommer tillbaka året efter. Eller så kommer deras barn tillbaka. Andra fåglar förblir platsbundna.

På samma sätt följde samerna sin renhjord genom Nordkalottens landskap där landsgränser var oviktiga. Samernas resor gick åt alla håll och de slog sig ner i perioder där naturen gav det som önskades och där renhjordarna ofta själva bestämde resmålet.
Pengarna för denna skulptur har getts av Gudrun, en äldre kvinna i Göteborg, till minne av sin avlidne son. De kom från trakten kring Lycksele, men bodde resten av livet utanför kommunen. I söder. Nu är hennes önskan att resa en skulptur på platsen där hon kom ifrån.

Skulpturen är ett stort stenblock vid floden. Denne sten är i Vångagranit från Skåne. En sådan sten som i äldre tider användes för att markera en bostadsort eller som riktningsvisare för resenärer. Flyttfåglar växer ut ur denna sten. Det är som att stenen förvandlas till flyttfåglar som sedan lämnar stenen. Indirekt är detta ett minne av sonen och modern som lämnat, men som i sina tankar kanske ändå längtade tillbaka till Lycksele.
Men mer generellt handlar skulpturen om en plats som är en mötesplats mellan öst och väst, norr och söder och där naturen utgör grunden för livet.

- Ståle Sørensen, konstnär

”Snöfall” är en skulptural gestaltning i brons som hyllar snön som symbol för Lyckseles identitet och gemenskap. Snön, så central för stadens natur, kultur och livsstil, framträder här genom unika snöflingor, var och en en metafor för individens relationer, minnen och plats i stadens mångfald. Skulpturen blir en påminnelse om uthållighet, värme och samhörighet, även i ett kargt klimat.

Verket förbinder historiska och samtida perspektiv: samiska mönster och former anas i gestaltningen, samtidigt som ljus inspirerat av norrskenet tillför en modern, teknologisk dimension. Den cirkulära basen och placeringen vid älven gör skulpturen till en naturlig mötesplats för kontemplation och gemenskap, där landskap, kultur och människor knyts samman.

”Snöfall” relaterar också till Gudruns gåva till staden och blir därmed ett monument över generositet, kärlek och de band som förenar generationer med Lycksele. Verket är inte bara en skulptur, utan en levande del av stadens identitet. En bro mellan historia, samtid och framtid.

- Linda Shamma, konstnär

En av stadens rondeller utsmyckas varje år efter årstiderna med årstidstypiskt tema. Flera är utsmyckningar är tillverkade av gatu-parkenhetens personal.

Blomvasen med både humlor och spindlar

Älgen Hälge

Första advent anländer tomten 

Snögubben

Ett landmärke och utsmyckning som Lycksele har under vinterhalvåret är ispelaren. År 1999 mättes rekordhöjden till 49,54 meter, men ännu har inte drömgränsen 50 meter nåtts.

Ispelaren skapade genom vatten som pumpas upp ur älven och sprutas ut upptill på pelaren. Allteftersom vattnet fryser, växer pelaren.

Ispelarens historia

Det var Lycksele kommuns tidigare parkchef Bengt-Lennart Nordlund som kom på idén med en växande ispelare. Första försöket gjordes 1994, men det var första året därpå som det verkligen blev en pelare.

Under 2022 belystes ispelaren i Ukrainas färgen för att visa solidaritet och stöd för det ukrainska folket och för demokratin. 

Höjder genom åren

• 26,10 meter (1995)
• 45,07 meter (1996)
• 44,22 meter (1997)
• 45,51 meter (1998)
• 49,54 meter (1999)
• 38,61 meter (2000)
• 41,40 meter (2001)
• 27,70 meter (2002)
• 34,05 meter (2003)
• 40,42 meter (2004)
• 48,45 meter (2005)
• 32,35 meter (2006)
• 40,66 meter (2007)
• 21,68 meter (2008)
• 33,91 meter (2009)
• 48,51 meter (2010)
• 33,39 meter (2011)
• 24,32 meter (2012)
• 30,03 meter (2013)
• 19,31 meter (2014)
• 34,67 meter (2019)
• 33,60 meter (2022)
• 20,40 meter (2023)

1998 gjordes torget och gågatan om i Lycksele, från en asfalterad gata och torg till en helt stenbelagd yta. I plattsättningen på torget är en samisk trumma gestaltad och efter gågatan finns renar utspridda i stensättningen.

Samma år installerades även torgkulan, en utsmyckning med ett roterande jätteklot som roteras med hjälp av vatten. Kulan är gjord av halländsk granit och har en diameter på 1,2 meter. Den vägen ca 2 700 kg och är i gång året runt.

Tack vare vattnets rörelse fryser inte kulan fast under vinter utan skapar en vacker is formation som utsmyckar torget under vintern.

Skulpturen är uppförd på beställning av Ture Johansson, före detta fastighetschef på Lycksele kommun, och symboliserar den kvinnliga kraften och är en hyllning till småbrukar- och torparhustrur som ofta ensam fick bära ansvaret för hemmets skötsel och familjens ekonomi. Konstnären heter Annika Engström och skulpturen blev avtäckt 15 september 1998.

Nybyggarna är en skulptur i sten, uppförd intill landsvägsbron i Lycksele som ett minnesmärke över nybyggarna som kom till Lyckselebygden. Skulpturen är gjord i sten och föreställer en hund, en man samt en kvinna. Den är skapad efter den ursprungliga träskulpturen Nybyggarna av Bengt Fransson.

Statyn är ett resultat på en samverkan mellan företagare och Lycksele kommun som tillsammans finansierat stenskulpturen. På bron intill skulpturen finns en skylt med namn på de företag som med i samverkan.

Fiskargubben Båtsman är en utsmyckning i Umeälven och varje vår när isen släppt placeras Båtsman och hans träbåt ut med sitt fiskespö i handen. Namnet Båtsman kom till efter en namntävling kommunen hade, båten heter Gertrud och är namngiven efter dess förra ägare.

Hönsfamiljen är en ny utsmyckning skapad av Christina Söderholm 2022, anställd på gatu-parkenheten. Familjen består av hönor, kycklingar och en tupp som sitter och iakttar torget inför och under påsken.

- Många av våra utsmyckningar har satt Lycksele på kartan och är mycket uppskattade av både medborgare och besökare. Jag vill fortsätta i den banan och göra Lycksele till en trivsam och attraktiv plats att bo och vistas i, säger Christina Söderholm.

Christina ligger även bakom den nya rondellutsmyckningen som monterades förra året, nämligen hästen. Hon har även utsmyckat blomvasen i rondellen med humlor. Hönsfamiljen är monterade på ett träd och håller utkik över torget. En höna har även funnit sin plats på klockan på torget.

- Hönsfamiljen är gjord av frigolit, trä och väv som jag format och målat. Kombinationen av att arbeta med både fritidsanläggningar, snöröjning och halkbekämpning, parkarbeten samt utsmyckningar gör att mitt arbete är roligt, kreativt och varierat.

Varje år utsmyckas gågatans urnor efter årstidstypiskt tema. Under våren planteras vårblommor, under sommaren planteras sommarblommor efter ett valt tema och på hösten planteras höstväxter med utsmyckning som får stå kvar under vintern. Lagom till påsk placeras