Samhällsservice

Skolan är en viktig del i samhällsbyggandet. Här grundläggs värderingar som barn och unga bär med sig inför framtiden. Barnomsorgen ska  utifrån skollagen vara dimensionerad för full behovstäckning, vilket innebär att föräldrar har rätt att inom skälig tid, max fyra månader, få sitt barnomsorgsbehov tillgodosett.  

Barnomsorgsbehovet kan ofta vara akut och av avgörande betydelse för att en förälder ska kunna tacka ja till arbete och kunna flytta till kommunen. 

Så långt som möjligt bör barnomsorgen erbjudas i den egna byn eller stadsdelen. Skälen är bland annat att barnen ska få vistas i sin egen  boendemiljö och att undvika att tvingas färdas långa sträckor på gator och vägar. Om elevunderlaget blir för litet finns risk för nedläggning. Idag finns fyra grundskolor (F-6) inom tätorten samt sex grundskolor med varierande skolform utanför tätorten. Därutöver finns en central högstadieskola, ett gymnasium samt ett tiotal förskolor. Det finns ett behov av att stärka skolstrukturen i Hedlunda under de närmaste åren samt utföra nödvändiga satsningar på såväl högstadieskolan som gymnasieskolan.

Övrig skolstruktur är utredd under 2020 där kommunfullmäktige har fastställt nuvarande skolstruktur på obestämd tid. Bostadsbyggande och  generationsväxlingar påverkar underlaget för de olika skolenheterna. Framtidens planering av verksamheter för barn och unga kräver flexibla
lösningar.  

Barn och ungdomar ska växa upp under goda och trygga förhållanden. Utbildning och stimulering av ungdomars kreativitet är viktigt, inte minst för att de ska vilja stanna kvar eller återvända till kommunen och bygga vidare på kommunens utveckling.  

Ställningstaganden för barn och unga

• För att säkerställa barn och ungdomars delaktighet i planeringsprocessen ska kontaktvägar skapas för att bjuda in och integrera dem i samhällsbyggnadsprocessen.
• Säkerheten för barn, funktionsnedsatta och äldre ska sätta normen för den fysiska utformningen av gång- och cykelvägar. Särskilt viktigt är en säker cykelväg till och från skolan inom skolans upptagningsområde.
• Planera/samordna skolskjutsar med befintlig kollektivtrafik där detta är möjligt.  
• Kommunen ska verka för att det ska gå att kunna bo och utbilda sig inom kommunen från grundskola till universitets- och högskolenivå genom att tillhandahålla mötesplatser (för studier), goda kommunikationer och digital infrastruktur. 
• Skolors och förskolors potential som mötesplats för en stadsdel eller bygd tas tillvara genom samlokalisering av samhällsservice och andra lokala funktioner. 
• Skolor och förskolor ska lokaliseras där det är möjligt att ordna erforderliga ytor för lek och utevistelse med minst 40 kvadratmeter per barn.   
• Samtliga skolor ska ha tillgång till en skolskog i sitt närområde. Skolskogarna ska säkerställas genom markägaravtal och/eller  planbestämmelser. 
• Skolskogar ska märkas ut i kommunala kartunderlag för samtliga skolor och förskolor. Inom dessa områden ska exploatering inte tillåtas. Det ska vara möjligt att uppföra byggnader och anlägga anordningar för friluftsliv, lek och utbildning. Läs mer om detta under Natumiljö och ekosystemtjänster.
• Inventeringsunderlag för samtliga skolskogars naturvärden och skötselplan ska tas fram. 
• Verka för ändamålsenliga lokaler för att stimulera till ökad rörelse och till spontan lek i anslutning till skolbyggnader. 
• Kommunen ska möjliggöra flexibelt nyttjande av egenägda fastigheter för att vara förberedda på demografiska förändringar.

Omsorg om äldre, personer med funktionsnedsättning samt personer i socialt utsatta situationer, är en stor och viktig uppgift i kommunens verksamhet. Förändringar i befolkningens sammansättning förväntas ske framöver. Det är främst åldersgruppen 80 och äldre som kommer att öka, vilket kommer påverka behovet av kommunal service vad gäller vård och omsorg i olika former.

Vård i livets slutskede bedrivs alltmer i kommunens särskilda boenden. Utskrivning från sjukvården sker allt tidigare. Detta innebär att kommunen får ge vård och omsorg till allt fler människor som ofta har omfattande behov. Denna förskjutning från regionen till kommunen förutsätter en utökad kapacitet i kommunens vård- och omsorgsverksamheter.

Kommunfullmäktige i Lycksele har antagit ett funktionshinderpolitiskt program vars syfte är att ge förtroendevalda underlag för beslut om mål och inriktning av insatser för att undanröja hinder så att det blir möjligt för personer med en funktionsnedsättning att bli fullt delaktiga och jämlika.

Framtidens boende kommer antagligen att vara mer individualiserat än vad som är fallet idag, vilket innebär att det kommer att bli betydligt mer vanligt att personer med en funktionsnedsättning bor i ordinärt boende med olika former av stöd.

Den funktionsblandade staden innebär att samhällsservicen i form av till exempel förskolor, LSS-boenden, vårdboenden med mera integreras i bebyggelse innehållande annan verksamhet avkommersiell eller offentlig karaktär. I kommunens strävan att åstadkomma en sådan blandning inom såväl nyexploaterings- som kompletteringsområden eftersträvas tillskapandet av mötesplatser samt att det säkras närhet till grönstrukturer. 

Lycksele kommun ska verka för tillkomsten av seniorboenden samt lägenheter anpassade efter den äldre målgruppens behov för att uppmuntra en flyttkedja så att villor blir tillgängliga på marknaden.

Ställningstaganden för äldre och personer med vårdbehov

• Kommunen ska verka för att mötesplatser för äldre skapas på kommunens mark genom till exempel parker och aktivitetsytor som uppfyller önskemål från den äldre målgruppen. Medborgardialog ska ske med målgruppen för att få en bättre bild av vad som önskas och var.
• Kommunen ska verka för att skapa större utbud av boenden för äldre, som till exempel senior- eller trygghetsboenden samt tillgänglighetsanpassade lägenheter.
• Kommunen ska möjliggöra flexibelt nyttjande av egenägda fastigheter för att vara förberedda på demografiska förändringar.