Utvecklingsinriktning

Utvecklingsinriktningskartan

På kartan nedan kan ni se den generella utvecklingsinriktningen för Lycksele kommun. Utvecklingsinriktningskartan visar de övergripande strukturerna för bebyggelse samt kommunikationer utifrån ett större, mellankommunalt och regionalt sammanhang. Den går även att titta på i kommunens digitala översiksplankarta. Den skiljer sig från markanvändningskartan som mer i detalj visar den planerade markanvändningen de kommande åren. Här redovisas i stället långsiktiga intentioner i grova drag och kommunen lyfter
fram utvecklingsinsatser som anses vara särskilt viktiga.

 

 

Målbild och vision

Översiktsplanen är i sig en vision för framtiden. Den ska visa hur mark- och vattenområden och den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras långsiktigt. Översiktsplanen ska spegla kommunens vilja och ge vägledning i beslut om utvecklingen av den fysiska miljön. I översiktsplanen kan förutsättningar skapas för en hållbar samhällsstruktur som ger miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar. 

Översiktsplanen utgår från Lycksele kommuns vision som blickar mot år 2040 och 13 000 invånare:

Lycksele är navet i Lappland där utbildning och kultur är i framkant. Lyckseles landsbygd utvecklas och är en självklar del av Staden i Lappland, lika självklart är Lycksele en del av Sápmi. Ett livskraftigt näringsliv och civilsamhälle bidrar till att utveckla Lycksele som den trygga och lagom stora staden. Lycksele är naturligt från grunden.

Kommunövergripande och regionala mål

Agenda 2030 genomsyrar alla de kommunala målen. För varje delmål finns även koppling till de mål i Agenda 2030 som kommunens mål bidrar till. Genom att Lycksele agerar lokalt med ett globalt perspektiv bidrar kommunen till att de globala målen nås.Läs mer om hur agenda 2030 målen uppnås i Hållbarhetskonsekvensbeskrivning.

Lyckseles mål tar också avstamp i den regionala utvecklingsstrategin, Västerbotten – en attraktiv region där olikheter skapar utvecklingskraft. Strategin har övergripande hållbarhetsmål, inriktningar och prioriteringar som ska vägleda oss när Västerbotten möter utmaningar och möjligheter fram till år 2030.

Västerbotten står inför stora förändringar där tunga industrisatsningar förväntas ske i kommuner runt Lycksele. Den ökade etableringsgraden i regionen kan medföra spridningseffekter vilket kan leda till ökade arbetstillfällen inom kommunen. För industrietableringarna utanför kommunen väntas andelen dagspendlare vara låg. En viss ökning av utpendling till andra kommuner kan komma att skönjas. Utflyttningen från Lycksele väntas vara låg då arbetslösheten inom kommunen är låg. En inflyttning till Lycksele kan väntas om industrier etablerar sig inom kommunen eller i närheten av kommungränsen. Med förbättrade infrastruktursatsningar kan möjligheterna till pendling öka.

Planens strategiska fokusområden

Översiktsplanen fungerar som ett verktyg för att den fysiska utvecklingen ska leda i riktning mot kommunens övergripande vision och mål. Genom en välgenomtänkt översiktsplan kan den fysiska utvecklingen bidra till mål som inte är direkt kopplade till vatten- och markanvändning, till exempel folkhälsa, trygghet och samhällsekonomi i balans.

Huvudfokus för översiktsplanens utformning är ett långsiktigt hållbart samhälle. Hållbarhetsperspektivet, såväl miljömässigt som socialt och ekonomiskt, ska gälla för samtliga strategier, inriktningar och ställningstaganden.

Följande strategiska fokusområden har identifierats som särskilt viktiga i översiktsplanen och för att den fysiska planeringen ska bidra till kommunens vision och måluppfyllelse.

Attraktiv livsmiljö

Lycksele ska dra nytta av sina unika miljöer som innebär närhet till naturen och lugnet men också till upplevelser och kommers. Lycksele som stad är liten nog för att vara personlig och vänlig, men stor nog för att ha allt det som behövs. Medkänsla, tillsammans och drivkraft är värdegrundsord som ska känneteckna kommunen och dess invånare och som bidrar till en attraktiv livsmiljö. I Lycksele finns plats för alla och här är det gott att leva, både i stad och på landsbygd.

En plats för alla innebär också att det måste finns bostäder för alla och ett varierat utbud av boendeformer som matchar behovet. Detta ska vara en målsättning vid planering av både nya bostäder och vid förädling av befintliga.

Den fysiska planeringen i kommunen ska utgå från befintliga bebyggelsestrukturer för att bättre nyttja och stärka den service och infrastruktur som redan finns. Detta sker genom vidareutveckling och komplettering av bebyggelse i centralorten och kommunens viktiga noder.
Det handlar om att ta tillvara befintlig bebyggelse och komplettera på ytor som inte behövs för rekreation eller andra ekosystemtjänster. Samtidigt ska det finnas en planberedskap för bostäder i lägen som är attraktiva, tillexempel nära vatten eller med vackra vyer. Landsbygden ger möjlighet till andra boendemiljöer och verksamheter än vad tätorterna kan erbjuda vilket bidrar till en positiv mångfald i kommunens utbud.

Översiktsplanen ska förespråka funktionsblandad bebyggelse där bostäder, arbetsplatser och service är integrerade. Funktionsblandning ger förutsättningar att skapa levande kvarter under större delen av dygnet vilket också bidrar till trygghet och säkerhet. Funktionsblandad bebyggelse
är lättast att applicera i centralorten, där större befolkningsunderlag finns tillgängligt, men det bör även förespråkas i servicenoderna i den mån det är möjligt.

Hållbara kommunikationer

Det ska vara lätt att nå och nås i Lycksele. Såväl biltrafik, kollektivtrafik, elektrifierad tvärbana och flyget är viktiga för att kommunen ska vara socialt och ekonomiskt hållbar i framtiden. En väl utbyggd infrastruktur är betydelsefull för att knyta ihop Lycksele kommun med regionen och omvärlden, men också för att länka samman stad och land.

Översiktsplanen ska haka i och bidra till förverkligande av den trafikstrategi som finns antagen för kommunen, där den övergripande målsättningen är att skapa ett balanserat transportsystem som bidrar till ett attraktivt och hållbart samhälle. Den fysiska planeringen ska säkerställa att det hållbara resandet är enkelt och tryggt. Detta innebär till exempel att ny bebyggelse lokaliseras till kommunikationsstråk som kan öka underlaget för kollektivtrafiken samt att viktiga målpunkter är tillgängliga för gående och cyklister.

Den fysiska planeringen ska ha som princip att hänsyn går före framkomlighet ju fler människor som befinner sig i berörd miljö. Detta innebär tillexempel att gående och cyklister ska prioriteras framför biltrafik där det finns intressekonflikter dem emellan. Gång och cykel ska generellt få en högre prioritet i planering av infrastrukturen. 

Kommunen ska genom sin fysiska planering fortsatt agera för att möjliggöra god digital kommunikation för kommunens alla invånare och besökare.

Natur- och kulturmiljö som tillgång

Naturen runt knuten, Vindelälven och alla andra värdefulla natur- och kulturmiljöer är en fantastisk resurs! Inte bara för den biologiska mångfalden, utan även för de ekosystemtjänster den ger oss människor. Naturmiljöer ger oss frisk luft, rent vatten och platser för rekreation och upplevelser. Kulturmiljöerna minner om landskapets förändring, vår egen historia och berikar livsmiljön. Naturen i Lycksele erbjuder även viktiga energikällor i form av skog, vind och vatten, naturresurser som mineraler och täkter samt betesmarker viktiga för rennäringen.

Det samiska kulturlandskapet är en tillgång och viktigt för både kommunens profil som samiskt förvaltningsområde samt för Sápmi som helhet. Den fysiska planeringen har en viktig uppgift att värna, vårda och utveckla natur- och kulturmiljöer på ett balanserat och långsiktigt hållbart sätt. Översiktsplanen ska tydliggöra vilka strukturer som ska värnas och utvecklas samt hur eventuella intressekonflikter ska hanteras. 

Hållbar näringslivsutveckling

Lycksele kommun ska vara en möjliggörare som tar tillvara kraften hos människor som vill vara med och utveckla och forma kommunen. Arbete och sysselsättning är grunden för ett fungerande samhälle. Genom den fysiska planeringen kan goda förutsättningar skapas för näringslivet och kommunens utveckling. Det handlar om att ha god planberedskap för nya och befintliga verksamheter och kunna erbjuda bra förutsättningar för dessa att verka, till exempel teknisk infrastruktur, goda  kommunikationsmöjligheter samt attraktiva livsmiljöer.

Planering för nylokalisering av verksamheter ska liksom övrig bebyggelseplanering utgå från befintliga strukturer för att bättre nyttja och stärka den service och infrastruktur som redan finns. Detta sker genom förtätning, vidareutveckling och komplettering inom centralorten, längs kommunikationsstråk och i kommunens viktiga noder. Lokalisering ska  göras genomtänkt beroende på typ av verksamhet och dess  omgivningspåverkan.