Omvärldsanalys

I och med den globala uppvärmningen kommer vinterns nederbörd inte lika ofta att falla som snö, utan mer som regn. I Sverige kommer det generellt regna mer sällan, men hårdare och mer intensivt när det väl regnar. En ökad nederbörd påverkar risken för ras, skred och översvämningar vilket skapar större behov av dagvattensystem och en effektiv utformning av hårdgjorda ytor. Värmeböljor skapar risk för skogsbränder och kan förändra förutsättningar för viktiga vinteraktiviteter när isar inte fryser. Framtidens klimat innebär överhuvudtaget mer extrema väderförhållanden, vilket ställer högre krav på samhällsystem, planering för risker och byggnadsstandard.

Klimatförändringarna kräver en omställning till en fossilfri och resurseffektiv ekonomi. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Målet pekar mot en ökning av mer förnybar energi. Vindkraftparker byggs ut i många delar av landet och Lycksele har stora möjligheter att vara en attraktiv etableringsort. Allt fler kommer också att producera delar av sin el hemma, med till exempel solceller på taken, vilket ytterligare ökar behovet av mer flexibla elnät.

Transporter med flyg, personbil och lastbil kommer i överskådlig framtid vara fortsatt viktiga för länet och dess invånare. Omställningen inom  transportsektorn kommer ställa nya krav på infrastruktur, som tar höjd för innovationer inom delad mobilitet, autonoma fordon, drönare och andra i dagsläget inte kända teknologier. Kommunstyrelsen i Lycksele har som mål att senast år 2026 ha övergått till fossilfria alternativ till dieselbränsle i hela fordonsparken.

Drivmedelsomställningen, från fossila bränslen till el, ställer krav på en utvecklad laddinfrastruktur. Tillgång till laddstolpar blir en viktig del i utvecklingen både för person- och godstrafik. Till det har järnvägen och tågförbindelser möjlighet att utvecklas mer som ett miljövänligt alternativ för person och godstransporter.

Urbaniseringen har länge ökat i hela Europa, men den ensidiga urbaniseringen har börjat brytas i Sverige. I landet i stort finns tecken på att suburbanisering ökar, vilket är när fler flyttar från de centrala städerna till randområden och stadsnära orter på pendlingsavstånd. I Västerbotten är urbaniseringen fortsatt stark och städer och stadsnära landsbygd växer medan landsbygden avbefolkas.

Tecken på suburbaniseringstrenden kan dock ses i ett ökat intresse för att bo vid stadens utkanter, vilket har lett till en omvandling av före detta fritidsboenden som Solsidan och Lycksträsket till permanentboenden. Av Lyckseles befolkning bodde cirka 74 procent i tätorterna år 2019. Inom regionen flyttar fler ut från kommunen än som flyttar in. Majoriteten flyttar till andra kommuner inom länet. När landsbygden avbefolkas minskar underlaget för kollektivtrafik och annan service, vilket i sin tur kan leda till att fler tvingas flytta.

I västvärlden är trenden att andelen äldre av befolkningen blir större, då få barn föds och människor lever längre. Den demografiska utvecklingen innebär en högre andel äldre, vilket bland annat påverkar behovet av bostäder samt organiseringen av välfärden. För att samhällsservice ska nå fram till de äldre, oavsett var i kommunen de bor, kommer det krävas en infrastruktur som nyttjar den teknik som finns i dag såväl som kan anpassas till ny teknik som kan komma att underlätta för tillgång till service inom glesbebyggda områden. Lyckseles befolkning har redan en hög medelålder, två år högre än snittet i Sverige, vilket gör den demografiska utvecklingen än mer märkbar.

En alltmer globaliserad värld innebär också ett större inflöde av människor från olika kulturer. Inflyttningen från utlandet till Lycksele har sjunkit sedan 2017, men är fortsatt en viktig del av Lyckseles befolkningsökning. 

Cirka 11 procent av Lyckseles befolkning är födda utomlands (2019). En alltmer heterogen befolkning leder till att samhällsservice och bostadsplanering behöver anpassas för att inte skapa segregation, framför allt i tätorten. En blandning av upplåtelseformer och bostadsstorlekar kan ge förutsättningar för integration inom områden. Fler inflyttade ger möjlighet att öka deltagandet i arbetskraften och stärka den ekonomiska utvecklingen.

Digitaliseringen och teknikutvecklingen har på många sätt förändrat vår vardag. Det är idag möjligt för många att både arbeta och handla hemifrån, vilket påverkar resmönster och ställer andra krav på utformning av hemmamiljö och offentliga platser.

Näthandeln har stadigt ökat de senaste åren, med en enorm uppgång under pandemiåret 2020. Andelen äldre som gör sina inköp online har senaste året ökat, men fortfarande har två av tio 75- till 80-åringar aldrig använt internet. Den stora mängden näthandel kan påverka behovet av det lokala butiksutbudet, vilket kan drabba den äldre befolkningen och lokala näringsidkare negativt. Samtidigt ger digitaliseringen möjligheter för fler att nå samhällsservice och leverera välfärdstjänster över stora avstånd. Det både skapar möjligheter för lokala entreprenörer att nå ut till en större marknad, såväl som ställer krav på nya logistiska lösningar för transporter av gods.

Under 2020 började många att arbeta hemifrån på grund av Covid-19 pandemin och att arbeta hemifrån kan bli mycket vanligare i framtiden. Hemmaarbete ställer högre krav på boendemiljön, då mer yta och separata arbetsrum kan komma att efterfrågas i högre grad. Möjligheten att arbeta hemifrån kan även leda till att man friare kan välja vart man bosätter sig.

Teknikutvecklingen går fort fram och det är viktigt att den fysiska strukturen och planer är mottagliga för nya innovationer. Stora framsteg görs globalt med automation och artificiell intelligens (AI) som kommer spela en viktig roll i hur framtiden effektiviseras. Smarta elsystem, sensorer samt autonoma och elektriska fordon kommer att bli vanligare. Nya material och byggnadssätt kan ersätta mindre miljöanpassade byggkonstruktioner och material. 

I framtiden kommer en åldrande befolkning ha ett större behov av vård. Även multisjuka ökar i antal, det vill säga de som har två eller fler kroniska sjukdomar. Detta kommer att sätta en högre press på vårdsystemen och framför allt på att täcka upp vårdbehoven för de äldre på glesbygden. Västerbotten har som mål i sin regionala utvecklingsplan att främja ett hälsosamt och jämställt liv för dess invånare. Den upplevda ohälsan är hög i Lycksele. En stor utmaning för hela Västerbotten är skillnaderna mellan mäns och kvinnors hälsa, där ohälsotalet är högre för kvinnor än för män. Den psykiska ohälsan bland kvinnor är störst i riket.

Region Västerbotten utmärker sig genom att ha en hög social tillit, och placerar sig högst i EU:s rankning av regioner i Social progress Index. Det är en viktig resurs att värna om när ensamhet är ett alltmer växande samhällsproblem i både städer och landsbygd.   Ett ökat stillasittande är även ett hälsoproblem i Europa och Sverige. Genom fysisk planering av miljön går det att underlätta fysisk aktivitet i vardagen, vilket ger många hälsorelaterade effekter: färre drabbas av kroniska sjukdomar, trafikskadorna minskar, och människor får lättare att träffas.

En trygg global livsmedelsförsörjning föreligger när alla människor, vid alla tidpunkter, har fysisk, social och ekonomisk tillgång till tillräcklig, säker och näringsriktig mat för att tillgodose sina kostbehov och matpreferenser för ett aktivt och hälsosamt liv. Detta har blivit alltmer påtagligt då befolkningen växer världen över. Inom 40 år väntas vi föda över 9 miljarder människor med mindre resurser.

Även i Sverige har frågan blivit alltmer aktuell. Världens jordbruksmarknader har gått från överskott och låga priser till underskott, minskade lager och höjda priser. Klimatförändringarna kommer ändra förutsättningarna globalt. Länder som Sverige idag importerar stora mängder livsmedel ifrån kommer inte kunna odla lika framgångsrikt framöver medan ökade temperaturer kan komma att skapa bättre odlingsmöjligheter i norra Sverige.

I och med pågående kriser och krig har Sveriges beroende av livsmedelsimport och den skörhet det för med sig blivit tydlig och ett behov av att ställa om till en mindre importberoende livsmedelsförsörjning har fått högre prioritet.

Allt fler söker sig ut i naturen och ser värdet i att ha grönområden i sin närhet. Lycksele har goda förutsättningar för ett attraktivt och rörligt friluftsliv. Vinterhalvåret erbjuder upplevelser som till exempel längdskidåkning i den nya multifunktionsbanan på Tannberget, slalom i Bocksliden och gott om välpistade skoterleder för skoteråkning.

Längs Vindelälven-Juhttátahkka finns unika och rika naturupplevelser året om. Älvens avrinningsområde är ett biosfärområde inom FN-organet Unescos biosfärprogram. Det är ett modellområde för hållbar utveckling. Här jobbar vi tillsammans för att utveckla, bevara och stödja goda initiativ för alla som bor och verkar i området, nu och för kommande generationer. Det finns flera vandringsleder i kommunen, till exempel den nya leden i Örträsk, samt goda möjligheter till jakt och fiske.

Intressen som det storskaliga skogsbruket och andra ytkrävande etableringar påverkar friluftslivets förutsättningar att utvecklas. Den tätortsnära naturen är några få procent av all natur men det är där det mesta av friluftslivet bedrivs. Den tätortsnära naturen saknar skydd och riskerar att minska i samband med förtätning och utbredning av tätorten. En god planering tar noga hänsyn till vikten av ett attraktivt friluftsliv i intresseavvägningen för markanvändningen. 

Globalt syns en allt större efterfrågan på produkter och tjänster från skogen. Skogsindustrin är tillsammans med gruvnäringen bland Sveriges viktigaste exportvaror. I Lycksele är de viktiga näringar och arbetsgivare, men står på grund av sin ytkrävande verksamhet samtidigt i konflikt med andra viktiga näringar, som den historiska och för kommunen viktiga rennäringen och den växande naturturismen. Ett ökat antal kalhyggen och områden med monokulturer minskar även den biologiska mångfalden. För att ha en hållbar tillväxt krävs en långsiktig strategi för tillväxten och hur naturlandskapet ska bevaras. 

Små och medelstora företag utgör merparten av företagen i Sverige idag. Trenden visar att antalet soloföretag har ökat i snabb takt. Lyckseles näringsliv präglas även av en hög diversifiering i sitt näringsliv, med råvaruindustri, tillverkningsindustri, IT, besöksnäring, handel och många småföretag. IT-branschen är starkt växande i världen och i Sverige, men har stora problem med kunskapsförsörjning.

Idag finns en stark trend mot en större efterfrågan på lokalproducerade varor, vilket är en utmaning för Lycksele där jordbruket idag är en liten och minskande bransch. Västerbotten har satt som mål i sin regionala utvecklingsplan att trygga sin livsmedelsförsörjning och utveckla regionens jordbruk på ett hållbart sätt.

Vi lever i ett nytt kunskapssamhälle, där vikten av utbildning och kompetensförsörjning blir alltmer essentiell för tillväxten. En ökning av automatisering och digitalisering av tjänster kommer att skapa helt nya behov av kompetens. Samtidigt kan många arbeten som finns idag försvinna eller förändras.

Fler kan behöva omskola sig flera gånger vilket ställer krav på system för konstant vidareutbildning och utveckling av färdigheter. I Västerbotten har universiteten en stark framväxt. Lycksele har möjlighet att dra nytta av den utvecklingen utifrån sitt läge med cirka två timmars avstånd med tåg och buss från Umeå universitet. Distansutbildning spås även bli vanligare, vilket leder till behov av nya typer av offentliga miljöer. För en ökad kompetensförsörjning blir det också allt viktigare att kunna erbjuda attraktiva miljöer och boenden som kan locka människor att flytta till eller stanna kvar i kommunen. 

Att bygga med fokus på återvinning och återanvändning kommer att bli allt viktigare i framtiden för att spara på jordens resurser. Nya mer hållbara material kommer att användas. Nya affärsmodeller som till exempel att hyra produkter i stället för att äga, kommer bli vanligare.

I Lycksele och Västerbotten finns en stor tillgång till förnybar energi och biomassa. I länet finns också god kompetens och råvara för byggande i trä som blivit alltmer vanligt och som är ett klimatvänligare alternativ till betong.