Inlandskommuner kräver mer av universiteten

Sjukvården, skolan och industrin – det är bara några av de branscher som skriker efter personal i Västerbottens inland. Nu har hela 17 inlandskommuner beslutat sig för att sätta hårdare tryck på universiteten och departementet för att tillgodose de mest efterfrågade utbildningarna.
– Den låga utbildningsnivån är en flaskhals för tillväxten i hela Norrlands inland. Den bidrar till kompetensbrist i både kommunal verksamhet och i näringslivet. Utbildningsnivån påverkar även faktorer som hälsa och befolkningstillväxt. Just nu har invånarna i en stor del av landet inte samma möjligheter till utbildning, säger Britta Flinkfeldt, ordförande i Akademi Norr.
Hälften av rikssnittet
I Lycksele har 18,25 procent av invånarna eftergymnasial utbildning. Samtidigt skriker vissa branscher efter personal med en eftergymnasial utbildning. Kommunalförbunden ska nu sätta hårdare tryck på universiteten och utbildningsdepartementet för att tillgodose utbildningar inom de områden där det saknas mest kompetens. Kommunerna har listat vilka branscher som har mest behov av folk. Till exempel rådet stor brist på ingenjörer, lärare och socionomer.
”Går att göra så mycket mer”
Just nu diskuteras lösningar med flera universitet för att få till stånd fler distansutbildningar. Till exempel har socionomprogrammet på Umeå universitet sträckt ut en hand för ett djupare samarbete. Vidare förs även diskussioner med Luleås universitet och Mittuniversitetet. Men Akademi Norr och Lapplands kommunalförbund är inte rädda för att inleda samarbeten med universitet även i södra Sverige och internationellt.
– Digitaliseringen innebär enorma möjligheter. Vi utför tillsammans en tredjedel av landets yta och vi är säkra på att det finns fler parter som kommer att vara intresserade av att tillgodose utbildningar vi behöver, kanske särskilt från de som har kommit en bit på vägen med distansutbildningar. Att få med fler universitet är en prioriterad fråga just nu.
- Sjuksköterskor
- Socionomer
- Lärare
- Ingenjörer
- Förskollärare
- Ekonomer
Uppdaterad den 18 juni 2020