FAQ - Frågor och svar

Här samlar vi svar på de frågor som är vanligt förekommande runt om i samhället kring denna process.  

Varför behöver kommunen fortsätta att ta bort skog när flygplatsens tillstånd, utfärdat av Transportstyrelsen, gäller tills vidare?
Svar: En flygplats har det yttersta ansvaret att verksamheten på flygplatsen bedrivs på ett säkert sätt. Flygplatsen ska enligt gällande regelverk etablera rutiner som tillförsäkrar att de hinderbegränsade ytorna övervakas och hålls fria från hinder. Transportstyrelsen kan i vissa fall acceptera och utfärda ett medgivande för objekt som genomtränger en hinderbegränsad yta. Ett medgivande är dock en åtgärd som i det längsta ska undvikas. En flygplatsoperatör ska i möjligaste mån försöka avveckla beslutade medgivanden i syfte att uppfylla gällande regelverk och därigenom minska risken för luftfarten.

Görs insatserna runt flygplatsen för att större flygplan ska kunna landa och starta?
Svar: Nej, verksamhetens miljötillstånd medger redan i dag att större flygplan får landa och starta på flygplatsen. Insatserna görs för att uppfylla det åtagande man har att säkerställa flygsäkerheten i enlighet med de regelverk som finns för alla flygplatser.

Varför behöver flygplatsens bana vara klassificerad i kod 4C?
Svar: Flygplatsen landningsbana är längre än 1 800 meter och ska enligt gällande regelverk därför vara klassificerad i bankod 4. Regelverket förändrades i samband med den europeiska standardiseringen, tidigare har flygplatsen haft bankod 3.

Kan flygplatsen ansöka till Transportstyrelsen att klassificeras i en lägre bankod, exempelvis 3, och därmed inte behöva ta bort flera träd?
Svar: Nej, nuvarande regelverk medger inte det. Om det hade varit möjligt hade det inte påverkat kravet att ta bort träd eftersom det inte är någon skillnad på kraven på hinderfrihet mellan bankod 3 och 4 på den mark som berörs.

Kan flygplatsen ansöka till Transportstyrelsen att klassificeras i en lägre bankod, exempelvis 2, och därmed inte behöva ta bort fler träd?
Svar: Ja, men förutom att det skulle krävas väldigt omfattande och kostsamma ombyggnationer av landnings- och starthjälpmedel skulle flygplatsen med största sannolikhet inte längre bli aktuell för statligt upphandlad flygtrafik. Det i sin tur medför att reguljär flygtrafik till- och från Lycksele skulle upphöra helt. Ambulansflyget skulle inte heller kunna använda flygplatsen året runt på grund av friktionsförhållandena vintertid som gör att det krävs en relativt lång bana för att få stopp på flygplanet vid landning.

Kan rullbanans längd minskas eller förskjutas söderut för inte behöva ta bort flera träd?
Svar: Både ja och nej. Det är teoretiskt möjligt att förskjuta banans brytpunkt söderut för start i nordlig riktning med cirka 150 meter men det räddar inte några fler träd eftersom träden ändå tränger in i hinderytan och därmed måste tas bort. Dessutom får en förskjutning av banan kraftiga negativa effekter på banans funktion i sydlig riktning.

Stämmer det verkligen att "bara 25-30 träd per år" behöver tas ned på begravningsplatsen för att uppfylla regelverken?
Svar: Ja, som en kompenserande åtgärd för identifierade flyghinder har Transportstyrelsen bland annat accepterat en partiell avverkning av träd inne på begravningsplatsen som en del i arbetet med att upprätthålla flygsäkerheten. Det är av yttersta vikt att kommunen får vara med och avgöra vilka träd som ska avverkas eftersom de högst uppstickande flyghindren måste avhjälpas först.

Om det "räcker" med 25-30 träd per år inne på begravningsplatsen varför har man då kalhuggit ytan norr om begravningsplatsen?
Svar: Ytan norr om begravningsplatsen har bedömts vara av mindre känslig karaktär än själva begravningsplatsen och har därför slutavverkats i syfte att ny skog ska planteras. När de träden på nytt når kritisk höjd för flygsäkerheten kommer det att ske en ny slutavverkning och ytan ska därefter återigen återbeskogas.

Hur mycket pengar är kommunen villig att lägga på servitutsbildning, intrångsersättning och andra kostnader innan det blir för dyrt för att försvara?
Svar: Under åren sedan invigningen har Lycksele kommun och flygplatsbolaget satsat åtskilliga miljoner kronor för att skapa en verksamhet som vi i dag kan vara stolta över. Alternativet till att ha en flygplats, alltså att avveckla verksamheten, har bland annat i Samhällsnyttoanalys från 2017 konstaterats vara väsentligt mycket dyrare. Det finns en lång rad framgångsrika företag i Lycksele som är beroende av att på ett snabbt och smidigt sätt ta sig till Stockholmsregionen samt vidare ut i Europa och i vissa fall till andra delar av världen. Flygplatsen är dessutom en viktig kugge inför beslut om nya etableringar av företag och organisationer i Lycksele som genererar ytterligare intäkter till samhället.

Varför satsa pengar på flyget när resandet minskar och andra alternativa transportsätt är mycket klimatsmartare?
Svar: Det stämmer att resandet från Lycksele flygplats har minskat precis som det gjort inom hela flygindustrin. Minskningen i resande från Lycksele är däremot inte lika stor som produktionsminskningen eftersom de flygplan som trafikerar Lycksele i dag inte rymmer lika många passagerare som tidigare flygplansmodeller. Den relativa minskningen av resande är mindre i Lycksele än på många andra platser. Dessutom sker en mycket snabb utveckling inom flygindustrin både vad gäller användandet av biobränsle i befintliga flygplan samt framtagande av andra typer av kraftkällor, exempelvis el och vätgas. Vi bedömer att en nedmontering av flygplatsens verksamhet vore ett mycket stort misstag.

Varför väljer kommunen att informera om detta först nu och inte tidigare?
Svar: Lycksele kommun ber om ursäkt för att informationen upplevts bristfällig. Att vi inte informerade bredare i ett tidigare skede var ett misstag som bottnar i olika orsaker, bland annat har frågans karaktär tyvärr underskattats. Gällande områdesbestämmelser har varit aktuella sedan början av 2000-talet vilket innebär att berörda fastighetsägare haft kännedom om att deras mark ligger inom den hinderfria zonen som finns i området kring flygplatsen.

Vilket ansvar kommer kommunen att ta för de förminskade naturvärdena för de boende i närområdet kring flygplatsen?
Svar. Kommunen har betalat ut intrångsersättning till de fastighetsägare som berörs av servitutsbildningen. När det kommer till framtida insatser för att skapa en trevligare boendemiljö i närområdet kring flygplatsen är vår förhoppning att en nära förestående medborgardialog mynnar ut i genomförbara insatser. När det kommer till genomförande måste det såklart tas hänsyn till kostnader, markens ägandeförhållanden och andra faktorer som kan påverka kommunens möjligheter att genomföra de önskemål om åtgärder som framkommer under medborgardialogen.

Kommer avverkningar av skog att fortsätta närmare tätorten, exempelvis på djurparksområdet och på Tannberget?
Svar: Det finns identifierade flyghinder på de nämnda områdena men kommunen och flygplatsbolaget håller en fortlöpande dialog med Transportstyrelsen om vilka andra kompenserande åtgärder som krävs för att värja dessa områden från ingrepp. Lycksele tätort och dess rekreationsområden är en viktig del i att skapa attraktivitet kring Lycksele som plats att bo och verka i samt att besöka. Det gäller att hitta en balans mellan flygplatsverksamhetens behov och behovet av trivsam boendemiljö i och kring Lycksele. Pågående översiktsplanearbete tar särskild hänsyn till dessa motstående intressen.

Varför finns inga protokoll och handlingar som styrker det som kommunen har lagt ut som faktabaserad information till allmänheten?
Svar: Handlingar och protokoll är offentliga handlingar och man har enligt offentlighetsprincipen rätt att begära ut handlingar och protokoll från lokala, regionala och nationella myndigheter. Initialt har kommunen valt att inte direkt publicera de handlingar som finns i ärendet men eftersom frågan ställts från flera olika håll har dokumentation publicerats på hemsidan för att vi effektivare ska kunna tillmötesgå önskemålen om att ta del av dokumenten. I de publicerade dokumenten återfinns flygplatsen certifikat, Transportstyrelsens medgivande att partiell avverkning av träd på Berglunda begravningsplats är en acceptabel kompenserande åtgärd samt att det har funnits ett avtal mellan kommunen och Lyckseles kyrkliga samfällighet om att ta ner enstaka träd på Berglunda begravningsplats som ingen av parterna lyckades efterleva.

Hur har man kommit fram till att träd växer "cirka en meter per år"?
Svar: Ett träd har olika växtfaser. Ett fullvuxet träd växer inte en meter på höjden varje år men under ett träds livscykel finns det växtfaser då höjden ökar med uppemot en meter per år. De högsta träden inom hinderytan runt flygplatsen är fullvuxna träd men det växer ständigt in nya träd i hinderytan. Det faktumet styrks av de flyghindermätningar som med jämna intervall utförs och där vi tydligt kan se att nya träd tränger in i hinderytan.

Vilken inflygningsvinkel har använts för beräkning av hinderfria ytor runt flygplatsen?
Inflygningsvinklar styrs av den landningshjälpsutrustning som flygplatsen har. I Lycksele gäller inflygningsvinkel 3,0 grader, eller 5,7 %, för bana 32 (nordvästlig riktning) och 3,5 grader, eller 6,1 %, för bana 14 (sydostlig riktning).
Regelverkets krav på hinderfrihet inom start- och stigyta är 2 % lutning och det är i den kravnivån som flertalet hinder tränger igenom ytan. Inför varje start beräknar flygoperatören vilken "nyttolast" som man kan ta med utifrån de yttre förhållanden som råder. Beräkningarna baseras på ett antal faktorer som tex. temperatur, vind, lufttryck, tillgänglig rullbana etc. Flygoperatörer har generellt en önskan om hinderfrihet ner till en lutning om 1,6 % för start- och stigyta trots att regelverket medger 2 % lutning.

Har det gjorts någon avvägning mellan de negativa effekterna som avverkningen får för den redan dåliga luftkvalitén i centrala Lycksele kontra de eventuella positiva effekterna avverkningen kan få för flygsäkerheten?
Svar: Ja. Luftkvalitetshöjande insatser gjordes under 1990-talet och tidigt 2000-tal, främst genom att bygga ut fjärrvärmen men också genom att stänga av trafiken längs Storgatan. Under mitten av 2000-talet upphörde de kontinuerliga luftkvalitetsmätningarna i centrala Lycksele eftersom luftkvalitén förbättrats så till den grad att ytterligare mätningar inte längre bedömdes nödvändiga. Sporadiska luftkvalitetsmätningar har utförts på senare tid som tydligt visar att luftkvalitén i Lycksele är mycket god.
När avverkade områden återbeskogas kommer dessa återigen att börja binda koldioxid och tillverka syre genom fotosyntes. Någon skillnad i luftkvalitet genom kommunens åtgärder runt flygplatsen kommer alltså inte att märkas av.

Ljuger kommunen om behovet av att ta ner träd på Bergluda begravningsplats?
Svar: Nej, som medborgare kan du känna dig trygg med kommunens information och agendor. De åtgärder för höjd flygsäkerhet som kommunen och flygplatsbolaget tillsammans verkar för att genomföra är absolut en nödvändighet för fortsatt verksamhet på Lycksele flygplats.