Bakgrund

Lycksele Airport AB ansvarar för verksamhetens flygsäkerhet och Transportstyrelsen utövar tillsyn. Regelverken kan förändras över tid vilket innebär att verksamheten ibland måste anpassas för att uppfylla de kriterier som krävs för fortsatt tillstånd.

Alla utfärdade tillstånd och certifikat bygger på att flygplatsbolaget fortlöpande tar ansvar för att avhjälpa alla kända säkerhetsbrister men utanför flygplatsen är det kommunen som utför åtgärderna i egenskap av fastighetsägare för flygplatsen. Inflygningsljus och annan utrustning som finns placerad utanför flygplatsen köps in och underhålls av flygplatsbolaget.

Lycksele Airport invigdes formellt 1968 men har byggts om- och till flera gånger fram till 2006-2007 när den nuvarande terminalbyggnaden och uppställningsplattan uppfördes. Själva rullbanan i sig har haft samma form och karaktär sedan 2003.

Flygplatsen byggs ut
I början av 2000-talet byggdes flygplatsen ut och fick en bankod utifrån dåvarande nationella kriterier. Bankoden utgår från flygplatsens kapacitet som bland annat innefattar rullbanans längd och bredd. Under perioden 2012-2018 har nationella regelverk inom Europeiska Unionen standardiserats till ett gemensamt regelverk med något ändrade kriterier som följd. Det krävde anpassning av den befintliga verksamheten samt ändrad bankod från 3 till 4.

I samband med att flygplatsen byggdes ut upprättades en detaljplan med tillhörande områdesbestämmelser som reglerar högsta tillåtna höjd på uppstickande föremåls runt flygplatsen. Det är markägarens ansvar att se till att områdesbestämmelserna efterlevs men tyvärr har det endast skett sporadiskt vilket medförde att kommunen under 2013 ansökte till Lantmäteriet om att bilda ett servitut som ger kommunen rätt att avhjälpa icke fasta hinder, alltså träd som blivit farligt höga och som påverkar flygsäkerheten negativt.

Skyldiga att vidta en rad åtgärder
Flygplatsbolaget och kommunen är skyldiga att vidta en rad åtgärder för att kompensera för de flyghinder som identifierats i området kring flygplatsen i syfte att bibehålla de certifikat som är aktuella, även om certifikaten utfärdats tillsvidare. Bland de åtgärder som krävs återfinns installation av nya inflygningshjälpmedel, större och kraftigare hinderbelysning vid befintliga flyghinder, samt successiv avverkning av träd som påverkar flygsäkerheten negativt.

På berörd mark som inte bedöms vara av särskilt känslig karaktär slutavverkas den skog som står på inom den zon som ska vara hinderfri. Efter en sådan insats kan det bli aktuellt att plantera ny skog eller att omdana marken för annan användning. På mark som bedöms vara av känslig karaktär planeras mindre omfattande insatser i form av successiv plockhuggning av de träd som påverkar flygsäkerheten mest negativt.